Nämn inte de döda
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Sophies val:
Christina Wahldén får skynda sig med nästa del. Jag älskar miljön och karaktärerna. Och dessutom skriver hon om aktuella och angelägna ämnen. Det kan inte bli bättre!
Nominerad till Bästa svenska deckare av Svenska Deckarakademin!
En bufflig australisk polisman med hjärtat på rätta stället, en föräldralös vallabyunge och en ung svenska som hittar en död kvinna ur ursprungsbefolkningen på stranden. Det är några av ingredienserna i den första delen i en helt NY svensk deckarserie, som utspelar sig i Australien.
Mindil Beach är en underbar plats att springa på i morgonljuset. Greta njuter. Hon är här i Darwin för att studera ursprungsbefolkningens konst, och varje morgon tar hon en joggingtur på stranden. Nu är den nästan öde, sånär som på några hundägare, och alla håller sig på behörigt avstånd från vattnet. Att bada är inte att tänka på, för havet är fullt av salties, saltvattenskrokodiler.
Plötsligt ser Greta att det ligger något i sanden. Först tror hon att det är en trädstam som flutit i land, men sen ser hon en hand. Hon går närmare. Kroppen i sanden är klädd i en rosa klänning med spets runt halsen. Det ser nästan ut som ett nattlinne. Söndertrasat nedtill. Benen är borta, ansiktet också.
Polisen Bluey och hans nya kollega, den oerfarna men skärpta Jess, kallas till Mindil Beach. Bluey har vallabyungen, som han döpt till Mango, med sig i en dinglande väska. På avstånd ser Bluey vittnet som hittade kroppen. Hon heter visst Greta, men ser precis ut som ABBA-Agneta. Bluey knäböjer i sanden. Offret, troligtvis en kvinna ur ursprungsbefolkningen, ser ut att ha råkat ut för en krokodilattack. Men det är något som inte stämmer …
Läs mer
Christina Wahldén
Christina Wahldén är författare och journalist. Hon drivs av en passion för Australien sedan hon studerade i Sydney. Under sina många år som kriminalreporter på Svenska Dagbladet bevakade hon främst våld mot kvinnor och flickor. Nämn inte de döda, första delen i deckarserien om Darwin, nominerades till årets bästa svenska kriminalroman av Svenska Deckarakademin.
Sophies val:
Christina Wahldén får skynda sig med nästa del. Jag älskar miljön och karaktärerna. Och dessutom skriver hon om aktuella och angelägna ämnen. Det kan inte bli bättre!
Nominerad till Bästa svenska deckare av Svenska Deckarakademin!
En bufflig australisk polisman med hjärtat på rätta stället, en föräldralös vallabyunge och en ung svenska som hittar en död kvinna ur ursprungsbefolkningen på stranden. Det är några av ingredienserna i den första delen i en helt NY svensk deckarserie, som utspelar sig i Australien.
Mindil Beach är en underbar plats att springa på i morgonljuset. Greta njuter. Hon är här i Darwin för att studera ursprungsbefolkningens konst, och varje morgon tar hon en joggingtur på stranden. Nu är den nästan öde, sånär som på några hundägare, och alla håller sig på behörigt avstånd från vattnet. Att bada är inte att tänka på, för havet är fullt av salties, saltvattenskrokodiler.
Plötsligt ser Greta att det ligger något i sanden. Först tror hon att det är en trädstam som flutit i land, men sen ser hon en hand. Hon går närmare. Kroppen i sanden är klädd i en rosa klänning med spets runt halsen. Det ser nästan ut som ett nattlinne. Söndertrasat nedtill. Benen är borta, ansiktet också.
Polisen Bluey och hans nya kollega, den oerfarna men skärpta Jess, kallas till Mindil Beach. Bluey har vallabyungen, som han döpt till Mango, med sig i en dinglande väska. På avstånd ser Bluey vittnet som hittade kroppen. Hon heter visst Greta, men ser precis ut som ABBA-Agneta. Bluey knäböjer i sanden. Offret, troligtvis en kvinna ur ursprungsbefolkningen, ser ut att ha råkat ut för en krokodilattack. Men det är något som inte stämmer …
Läs mer
