Silkesmasken

När romanförfattaren Owen Quine försvinner anlitar hans fru Leonora privatdetektiven Cormoran Strike. Hon tror att hennes man frivilligt gett sig av för några dagar – som han gjort förr, ofta tillsammans med någon kvinna– och hon vill att Strike ska hitta honom och se till att han kommer hem.

Snart misstänker Strike och hans assistent Robin Ellacott att det finns mer bakom författarens försvinnande än hans fru anar. Owen Quine har nämligen just avslutat ett manus innehållande synnerligen giftiga personporträtt och slippriga skildringar av deras hemligheter. Om boken publiceras kommer liv att slås i spillror – många har därför anledning att tysta Quine.

Förlagsbranschen blir en ny bekantskap för privatdetektiv Strike, en sluten värld fylld av elakt skvaller, avundsjuka och hämndlystnad, av avdankade hårddrickande redaktörer, giriga agenter och författare med skyhöga egon. Och om Quine sägs det inte bara att han är en osedvanligt osympatisk person och en notoriskt otrogen äkta man, utan också att han är en författare vars bäst före-datum sedan länge passerats.

När Strike får höra att Quine är delägare i ett hus som länge stått obebott för intuitionen honom dit. Men inte ens en härdad före detta militärpolis som Strike kan vara oberörd inför den syn som möter honom: På golvet nedanför de enorma fönstren ligger något som liknar ett slaktat djur, ifört människokläder. Sju tallrikar och sju par bestick är utplacerade runt liket som om det vore en jättelik söndagsstek. Och Strike som pliktskyldigt skummat Owen Quines manus inser nu att någon förverkligat bokens vidriga slutscen.

Trots att Londonpolisen gör allt för att hålla Strike utanför mordutredningen vägrar han upphöra med sina efterforskningar. Han gör helt enkelt allt för att slippa grubbla över sitt trassliga privatliv, över om han ska ha råd att behålla sin oumbärliga assistent Robin och om han ska stå ut med att hans vackra exhustru Charlotte ska gifta om sig. Så råkar Strike ut för en okänd angripare …