Tukta

”Oljefärgsdoften låg tung över det dammiga rummet med gamla tavelramar, boklådor och färgburkar. Elin svepte lätt med penseln över duken. Med tunna linjer försökte hon fånga flickans ansikte ur minnet. På målningen skulle flickan leva. En låga av liv trädde långsamt fram i den späda kroppen och håret vajade följsamt i vinden. Varje detalj var tvungen att se levande ut. Hon skulle utplåna döden som etsat sig fast i stunden. Elin tog ett steg bakåt. Betraktade flickan som satt med uppdragna ben och lortig klänning, armarna hårt lindade runt kroppen. Ansiktet och klänningen fläckade av sot. Det var så hon sett ut när Elin träffade henne. En stund senare mötte flickan en fasansfull död. Och allt var Elins fel.”

Året är 1950 och i Filipstad känner alla väl till familjen Roth. Elin Roths far är poliskonstapel och Elins dröm är att gå i hans fotspår och hjälpa honom att lösa brott. Hon har viss talang och ett öga för detaljer men efter ett ödesdigert misstag börjar det tisslas och tasslas om henne i stan. Därför lägger hon planerna om att bli polis på hyllan och börjar istället arbeta på sin farfars antikvariat.

Men när en tonårsflicka blir misshandlad och gärningsmannen verkar finns på skrämmande nära håll i Elins liv, börjar hon i hemlighet att pussla samman ledtrådarna. På ett rafflande sätt vävs händelser i det förflutna ihop med Elins detektivarbete. Allt började 1890 när prästen knackar på dörren till ett kolmörkt torp. Sexåriga Ingrid och hennes lillasyster har precis har mist sin far och nu ska de föras till Allmänna barnhuset. Allt de får med sig är en stickling från sin döda mors vackraste rosenbuske och minnet av henne är allt de har att klamra sig fast vid under de svåra tider som väntar …