Kritgubben

De fem tolvåriga vännerna, Tjocke Gav, Plåt-Mickey, Hoppo, Nicky och Eddie bildar ett sammansvetsat gäng. Eddie är tönten, plugghästen, lite fyrkantig. Den som samlar på grejer, allt från frimärken till snäckor, mynt och nycklar. De fem vännerna delar nästan allt. Men vissa hemligheter behåller de för sig själva …

De träffas nästan varje lördag och går hem till varandra eller till lekplatsen eller skogen. Just den här lördagen ser de fram emot att för första gången själva få besöka det ambulerande tivolit som kommit till deras lilla stad.  Det skulle bli en perfekt dag …

Det är när Eddie letar efter sin tappade plånbok på tivolit han för första gången får syn på Vita gubben. Ja, han hette inte så, senare skulle Eddie få veta att han namn var Mr Halloran och att han var deras nye lärare. Halloran är mycket lång, smal, klädd i vit säckig skjorta och en stor halmhatt. Dessutom är han albino.

Strax efter sker den fruktansvärda olyckan på tivolit. Olyckan som för alltid skulle förändra deras liv ...Och som för Eddie och Mr Halloran samman.

Eddie gillar Mr Halloran, men det är något med honom som är konstigt. Lite läskigt. Fast det är ändå han som ger Eddie den idé som han senare tar med sig till gänget. Med hjälp av tavelkritor börjar de rita figurer på gatan, som blir till hemliga meddelanden till varandra. De har alla kritor i varsin färg, så att de vet vem som har ritat. Olika teckningar betyder olika saker, en varningsgubbe eller meddelande om var de ska ses. Snart blir gänget besatta av det … Ända till den dag några vita kritfigurerna dyker upp. Figurer som ingen av dem gjort.  Det är då fruktansvärda saker börjar hända i staden … Ond bråd död.

Trettio år senare får Eddie ett vitt kuvert med posten. Brevet innehåller ingen text, bara en streckgubbe med en snara kring halsen. Ur kuvertet faller också en tavelkrita …

Kommer historien att upprepa sig?