Vykort från en bortglömd prins

Göteborg, 6 november. ”Är du rojalist?”, Nina Storm, som äter hotellfrukost innan hon ska ta tåget hem till Stockholm tittar förvånat upp på kvinnan vid bordet bredvid. Efter några minuters märkligt samtal om kungligheter undrar Nina om kvinnan som talar så frimodigt möjligen varit med på samma konferens som hon själv. Men nej, säger kvinnan, som ser ut att vara i sextioårsåldern. Hon är forskare. Och när det kommer fram att hon forskar om journalisten Barbro Alving, som Nina är näst intill besatt av, ja, då blir samtalet för Ninas del betydligt mer intressant. Så frågar kvinnan om Nina kan passa hennes väska medan hon besöker damrummet. Självklart kan Nina det.

Men det dröjer. Kvinnan kommer inte tillbaka. Tiden börjar bli knapp och Nina går för att se efter vad som hänt. Men kvinnan är borta. Frustrerad öppnar Nina väskan. Men där finns varken mobil eller plånbok. Däremot en bok om Barbro Alving. Och i boken en lapp, som märkligt nog leder Ninas tankar till den västgötska lilla orten Mjöbäck, där hennes nyligen ärvda prästgård ligger …

Med nu måste Nina skynda sig. Hon springer till stationen, med sin egen rullväska på släp och främlingens otympliga väska över axeln och hinner ombord med bara någon minut till godo.

Väl tillbaka på myndigheten får Nina den goda idén att bjuda på Gustav II Adolf-bakelser, eftersom det är den 6 november. Det skulle hon aldrig ha gjort. Det är starten på den första av alla de kriser Nina ställs inför på jobbet, där hennes antagonist planerar att förgöra henne en gång för alla.

Men Nina får en välbehövlig paus från intrigerna eftersom hon hyrt ut sin prästgård till två olika sällskap. Och under förberedelserna där börjar hon koppla samman innehållet i den mystiska väska hon fått på halsen med dramatiska händelser i traktens förflutna …