Med ett fast grepp om påsen med kanderade valnötter tittar fyraåriga Nancy på de glittrande ljusen som dansar mellan husen på Oxford Street. Massor av människor skyndar fram under dem. Vid busshållplatsen hade de varit nära att tappa bort hennes sex år äldre storebror Joel, och pappa hade blivit arg.

Nu sitter Joel och vinkar åt folkmassan precis som drottningen. Det gör han alltid när han åker buss, även hemma i Bristol.

Nancy och mamma sitter längst fram på dubbeldäckarens övre våning och Joel och pappa har klämt in sig på andra sidan av mittgången. Joel längst ut på kanten. Varje gång bussen svänger låtsas han falla ned på golvet.

Nancy tycker att han är rolig, men det tycker inte pappa. Trots att de ska träffa jultomten är han sur. Det har han varit ända sedan de kom till London.

”Polisen där borta vinkar tillbaka åt mig!” förkunnar Joel glatt. ”Titta!”

Pappa griper Joel i armen. ”Sluta! Det här är inte rätta tillfället att spela pajas.” Han ser arg ut. ”Oxford Circus. Mitt i julrusningen. Fy fasen.”

”Äsch, det är bara roligt.” Mamma kramar om Nancy. ”Du kommer väl aldrig att glömma första gången du träffar jultomten, lilla gumman?”

Nancy kan inte ta blicken från pappas ansikte. Han ser så annorlunda ut. Nu pressar han samman läpparna till ett smalt streck.

”Herregud, jag faller, jag kommer att trilla aaav!” tjuter Joel melodramatiskt.

Pappa rycker tag i huvan på Joels jacka och väser lågt. ”Nu bär du sig åt som folk för annars åker vi raka vägen hem.”

Mamma drar över Joel på deras sida och lägger armarna om dem, men Nancy kan inte njuta av kramen när pappa blänger så elakt på mamma. Nancy ser att hon har tårar i ögonen.

Jag önskar att pappa försvinner så att jag och Joel och mamma får träffa tomten på egen hand, tänker Nancy och får genast skuldkänslor. Men innan hon hinner ångra sig och önska sig något snällare stannar bussen och folk börjar gå av. Och plötsligt är pappas mörkblå rock försvunnen.

Nancy sitter som förlamad. Hennes önskan har slagit in. Pappa är borta.

”Kom, Nancy!” Mamma sträcker ut handen, men Nancy tränger sig förbi, slingrar sig genom hopen av passagerare. Det enda hon tänker på är att hon måste hitta pappa. Hon menade det inte! Hon önskade det inte på allvar!

Men pappa är inte vid foten av trappan. Han är inte vid dörren. Han är verkligen försvunnen …

Lucy Dillon har skrivit älskade romaner som Ensamma hjärtan och hemlösa hundar, Hundra omistliga ting och När livet börjar om. Nu kommer hon med en ny efterlängtad roman, Allt jag önskade. Ett äktenskapsdrama om Caitlin och Patrick Reardon, som är på väg att skiljas.

När Patrick flyttar hemifrån slutar dottern Nancy att prata. Deras lilla solstråle, som brukade prata oavbrutet, är helt förändrad vilket givetvis gör båda Caitlin och Patrick sjuka av oro.

Medan föräldrarna försöker reda ut sina trassliga liv tillbringar Nancy och Joel en hel del tid hos sin faster Eva i Longhampton. Eva, som är barnlös och nybliven änka, känner sig ofta ensam, men hennes två mopsar Bumble och Bee är en tröst i sorgen. Och det visar sig också att hundarna får tillvaron att ljusna för hela familjen Reardon. Lilla Nancy börjar viska hemligheter i Bumbles mjuka mopsöron. Och både Caitlin och Eva ser plötsligt sina äktenskap i ett nytt ljus – och upptäcker vad de innerst inne vill.