Vattnets sötma

Old Ox, sydöstra USA, 1865. George Walker har ingen aning om var han är. Plötsligt har tystnad och mörker tagit över skogen. Hans höft värker och törsten får tungan att klistra sig mot gommen. Han gav sig av tidigt på morgonen från gården för att söka efter det mystiska djur som han sedan barnsben varit på jakt efter, men kanske också för att slippa tillbringa dagen hemma med sin hustru, Isabelle. De två lever sida vid sida, i tystnad. Men nu har George någonting han vet att han måste berätta för Isabelle. Han kan bara inte för sitt liv förstå hur han ska kunna säga det, att deras ende son, Caleb, inte kommer att komma tillbaka från kriget.

Törsten och värken får George att slå sig ner på en stock för att vila, men stocken ger vika och han sjunker ner i dyigt vatten. Det är när han reser sig för att försöka klappa vätan ur kläderna som han får syn på dem. Två svarta, unga män, klädda i oknäppta skjortor och byxor så slitna att de ser ut som trasor. De står blick stilla.

Vi har gått vilse, sir. Bry er inte om oss. Vi ska ge oss av. Pojken som skrämt urskuldar sig är i Calebs ålder. Men att pojkarna olovligen befinner sig på Georges mark är inte väsentligt för honom. Det är den nervösa rösten, och ögonen som flackar som vinner hans sympati. Kanske det enda uns medkänsla som finns kvar i hans krossade hjärta.

Från den stunden tar sig George och Isabelle Walker an de föräldralösa bröderna Prentiss och Landry som nyligen frigivits från grannfarmen. Det får bönderna i Old Ox att rasa av ilska …

Och samtidigt, medan de traumatiserade bröderna försöker skapa sig ett liv, blossar en förbjuden passion upp mellan två återvändande soldater. När deras hemlighet upptäcks leder det till det mest brutala av mord och mer än så. Hela staden tycks glöda av hat. Men ingen i Old Ox har räknat med Isabelle Walkers obändiga styrka. Snart kliver hon fram som en ledare för alla frigivna som är utan arbete, mat och tak över huvudet …