Vera har bott med sin morfar Edwin och deras djur på deras stora gård ända sedan hon var liten. Morfadern som rest runt jordens alla hörn brukade säga att hon var ett riktigt naturbarn och i trakten var hennes speciella förmåga vida känd. Det var Vera som folket i granngårdarna hörde av sig till när något av deras djur inte mådde bra. Som ingen annan kunde hon förstå vad djur tänkte och kände, även om det fanns ett undantag, deras egna psykotiska tupp. Han var i stort sett okontaktbar.
Men en dag händer det som Vera tänker aldrig får hända. På hennes artonårsdag somnar morfadern in stilla, och Vera står ensam i hela världen. Hon kliver i hans sönderslitna träskor som alltid stod intill dörren och bara ramlar ihop bland hans gamla jackor och rockar. Huset är helt belånat och hon måste flytta. Hennes älskade ko Ella kommer snart att bli hämtad till slakthuset. Till slut samlar hon kraft att öppna ett kuvert där det står Till min Vera med morfars sirliga handstil. Inuti finns ett visitkort med namnet Georg Falkner. Karlavägen 28. 114 31 Stockholm. Vem är han, och varför har morfar aldrig nämnt honom tidigare?
På vinst och förlust reser hon till storstaden för att söka upp den okände mannen, och det blir upptakten till en ovanligt händelserik sommar ...