Författarporträtt
Redaktionen 14 januari 2026
En av Sveriges mest produktiva författare, Jan Mårtenson, avled 14 januari 2026, 92 år gammal. Han var mest känd för sina böcker om antikvitetshandlaren Johan Kristian Homan. Bonniers Bokklubb träffade Jan våren 2023 för en intervju där han berättade om varför han aldrig tröttnade på att skriva och hur han tror att böckerna om Homan kommer att bli ihågkomna i framtiden.
Detta är en intervju vi gjorde hemma hos Jan Mårtenson våren 2023.
1973 debuterade Jan Mårtenson med första delen i Homan-serien om antikhandlaren Johan Kristian Homan och de mordfall hans dras in i, där det i böckerna flyter mer rött vin än blod över sidorna. Sedan dess har Jan publicerat 76 böcker med vad som blev hans sista bok, Svarta affärer.
– Hade någon sagt för 40 år sedan att du nu ska skriva 76 böcker så hade jag slängt ut honom. Men nu blev det så, jag kan inte hjälpa det.
Du skriver en Homandeckare varje år, ibland två. Hur kommer det sig att du aldrig tröttnar?
– Skriva för mig är en ren hobby. Jag är för lat och bekväm för att göra en synopsis. Jag kommer på något och tänker att det kan vara roligt att skriva om och så gör jag det. Det kommer naturligt för mig.
– En av glädjandena med att skriva är när jag börjar ett kapitel en morgon och inte vet hur kapitlet ska sluta. Oftast när jag skrivit klart ett kapitel är min reaktion: Ojdå, hoppsan – jag visste inte att det skulle sluta såhär!
Jan började skriva böckerna om Homan under sin tid i FN som diplomat under kalla kriget när han behövde en tillflykt från den hårda vardagen. Jan kallar detta för en sorts ”lönndörr i vardagens tapetvägg” som han steg in i till en ”syrenberså för att dricka en dry martini med Johan Kristian Homan och röka en kubansk cigar”. Förutom mat och cigarrer och mord, är även kulturhistoria ett viktigt tema i Homanböckerna.
– När jag säger kulturhistoria menar jag antikviteter, konst, mat, vin och utvikningar åt olika håll. Jag kallar Homan-serien för min blogg, jag säger och gör saker jag inte normalt gör. Jag talar om politik och politikers egendomliga beslut. Jag roar mig själv med att tala om för världen hur jag tycker och tänker.
Vill du ge ett smakprov om konsten du skriver om i Tsaren?
– Jag skriver om alla möjliga typer av konst. En av konstnärerna kan jag avslöja är Alexander Roslin, en av 1700-talets stora svenska konstnärer som målade porträtt av kungar och andra framstående personer. Han målade också Gustavianska interiörer som hade praktfulla kläder med siden av olika färger som blänker och glänser och vita peruker.
Homandeckarna handlar visserligen ofta om ett eller annat mord, illegal vapenhandling och andra hemskheter. Men Jan försäkrar mig om att denna del av serien blir lika oblodig och våldsbefriad som de föregående.
– Du kan läsa Homandeckare utan att veta hur många ukrainare ryssarna har skjutit, om attentat i Thailand och så vidare. Det kan vara skönt att slippa världens olyckor och eländen i mina böcker. Denna del är inget undantag.
Att säga att Homan-seriens beundrare är engagerade och lojala är en underdrift. Serien har sitt eget sällskap döpt efter den, Homansällskapet, som är 40 år gammalt som ger ut en tidning och ordnar fester, där Jan, föga förvånande, är hedersledamot.
Vad är det som gör att Homan-serien är så älskad av så många?
– En av de många anledningarna är att läsarna berättar till mig att de oftast lär sig någonting nytt.
– Det som kännetecknar mina böcker är att jag för en avspänd dialog med mina läsare, som lika lite som jag är intresserade egentligen av vem mördaren är och varför – det blir lite på sidan av. Det viktiga är miljöerna, människor, relationer, mat, vin och cigarrer. Jag tror att människor gillar den attityden.
Hur tror du att Homan-serien kommer bli ihågkommen i framtiden?
– Jag kan tänka mig en ryttarstaty på stortorget i Gamla stan. Det var ett dåligt skämt. Jag har inga som helst illusioner att Homan kommer att vara i det allmänna medvetandet. Men han kommer att gå till evigheten på ett sätt. Kungliga biblioteket har en regel att de måste förvara minst ett exemplar av varje skrift som kommer ut i Sverige. Ur den synpunkten kommer Homan finnas så länge KB finns. Det är alltid någon tröst att den kommer finnas under dammet i en källarvåning.
– Jag ser mig själv utan någon sorts förhärligande. Jag kan skratta åt mig själv och det tycker jag att man ska göra!
Har du ett skämt du vill dela med dig?
– Jag föddes på alla hjärtans dag. Jag brukar skämta om att jag fick välja mellan att fylla år på alla hjärtans dag eller 6 juni, och då tyckte jag alla hjärtans dag var lite sexigare.
Tack, Jan!
LÄS OCKSÅ EN INTERVJU MED:
