Författarporträtt
"Det är stundtals en obehaglig roman men den har också sina ljusa inslag."
Silje Ulstein är född 1985 och kommer från staden Ålesund, en av kuststäderna där Kräldjursmemoarer utspelar sig. Kräldjursmemoarer är hennes debut och den har älskats av läsare och kritiker.
Silje, för dem som inte känner dig, vem är du?
Jag växte upp i Ålesund med min mamma som är konstnär och på loven åkte jag till min pappa i Kristiansand i södra Norge. Jag har flera syskon men har ändå varit mycket av ett ensambarn då jag inte bott tillsammans med några av dem.
Jag är utbildad till litteraturkommunikatör vid universitet i Oslo där jag sedan jobbat i flera år. På fritiden läser och skriver jag och nördar ner mig vad som gör en bok riktigt bra.
Ända sedan jag lärde mig läsa har jag velat bli författare. När jag var 10 år önskade jag mig en skrivmaskin och det fick jag. Och sedan dess har jag skrivit, läst böcker, studerat litteratur, tagit skrivkurser och lär mig att läsa som en författare så att jag också ska kunna skriva som en.
Den första vuxenboken jag läste var Stephen King. Jag slukade hans böcker och tyckte speciellt mycket om den psykologiska spänningen. Men ändå tog det ganska många år innan jag insåg att det var just spänning jag själv ville skriva.
Och hur skulle du beskriva din debutbok Kräldjursmemoarer?
Kräldjursmemoarer är en psykologisk thriller där ett kollektiv får en pytonorm som husdjur. Den unga flickan Liv får en mycket närmare relation till pytonormen men det förhållandet mellan djur och människor ska få grymma konsekvenser.
Flera år senare, i en annan by, försvinner en 11-årig flicka spårlöst från sin mamma efter ett gräl.
Kräldjursmemoarer är en spänningsroman med flera vändningar längs vägen och där berättelserna om de olika karaktärerna vävs samman med varandra och det är svårt att veta vem man kan lite på och inte. Det är också en roman om att bli vuxen, om identitet och om kärlek. Det är stundtals en obehaglig roman men den har också sina ljusa inslag.
Hur kom det sig att du ville skriva en spänningsroman med en orm i en av huvudrollerna?
Det är svårt att prata om ormen utan att prata om Liv, men pytonormen var den första karaktären som kom till mig. En väninna till mig som jobbade med omplacering av katter berättade att hon ständigt var orolig att vissa katter skulle hamna hos ormägare och bli till ormmat. Det fick mig att fundera på vilken sorts människa som skulle kunna göra något sådant. Ormen som karaktär var förhållandevis lätt att placera, den har enkla motiv (oftast hunger). Vem personen var, var dock en svårare fråga. Jag skapade flera olika karaktärer innan jag hittade den rätta. Till slut blev det Liv, en komplex, oförutsägbar och ibland föränderlig person med stora känslomässiga problem, särskilt när det kommer till kärlek och lust. När jag lärde känna Liv så slog det mig att hon hade flera gemensamma drag med ormen Nero som hon är så starkt knuten till. När jag sedan kom på titeln – Kräldjurmemoarer – så kom jag också på idén att det skulle vara ormen som berättar en del av historien.
Ormen och kvinnan är ett välkänt par i kulturhistorien som sträcker sig ända tillbaka till när Eva blev lurad av Djävulen i Paradiset. Bilden av en halvnaken kvinna med en pytonorm är också ganska känt från erotiken som något kittlande och spännande. I Kräldjursmemoarer däremot är förhållandet mellan kvinnan och ormen mer skrämmande och obehagligt och äger dessutom rum bakom stängda dörrar i en ung flickas rum.
Vad skulle du säga er bokens budskap?
Det hoppas jag att man måste läsa boken för att få svar på, men boken ställer ett antal frågor som intresserar mig. Är det verkligen möjligt att fly från dig själv och bli någon annan? Vad betyder det att människor är goda och onda? Och vad betyder det att älska någon?
Hur vill du at läsaren ska känna sig när sista sidan är läst?
Jag hoppas att man känner att man varit med om något speciellt. Att det inte är en bok man glömmer så fort man är färdig med den och att karaktärerna och historien kan få någons sorts betydelse för läsaren.
Har du redan nu någon idé för nästa bok? Eller har du kanske redan börjat skriva på den?
Jag är i gång med att skriva min nästa bok. Än så länge ser det ut att bli i samma genre men jag försöker att hålla möjligheterna öppna när jag skriver. Idéer har jag gott om, både till bok tre, fyra och fem så jag har mycket att skriva framöver.
Tack, Silje!
LÄS OCKSÅ:
Författarporträtt: Mattias Edvardsson om senaste boken En familjetragedi.
Kan du inte få nog av spänning? Spana in våra deckare och thrillers här.