"Vi ville skapa ett minikulturhus för barn"

Ebba, Lisa och Johanna öppnade Bokslukaren vid Mariatorget i Stockholm, för snart tio år sedan. Mycket har hänt sedan dess, men mycket är också precis som när bokhandeln och caféet öppnade. Kärleken till läsning och passionen för barnböcker är fortfarande det allra viktigaste och den märktes tydligt när vi besökte butiken för att få en pratstund med ägarna. 

Den är verkligen fantastisk, er bokhandel. Berätta mer om hur ni tänkte när ni öppnade.
Idén var att göra ett ”minikulturhus” för barn. En bokhandel med ett sortiment som präglas av kvalitet och vårt personliga urval. En liten avdelning med riktigt fina leksaker som ofta är kopplade till sagor och berättelser och kända figurer. Längst in cafédelen där man kan sitta i lugn och ro med en fika, bläddra i en bok och bara umgås. Och så har vi ju våra evenemang på lördagarna. Sagoläsning, teater, författarträffar och massa annat.

Och lördagsevenemangen är alltid gratis?
Ja, vi vill att det ska vara enkelt och opretentiöst att komma hit. Alla ska kunna komma utan att behöva boka plats eller köpa biljetter innan. Och vi vill att fokus ska vara berättelsen i sig och sagoläsning hellre än t.ex. boksigneringar, eftersom vår huvudsakliga målgrupp är barnen. Men ibland blir det signeringar också. T.ex. när vi hade Jan Lööf här så ringlade sig kön runt i hela butiken och långt ut på gatan.

Ni har Barbro Lindgrens figurer Loranga och Dartangjang på er logga. Vad är ert förhållande till henne?
Barbro är lite av vår husgud och skyddsängel. När vi skulle öppna butiken ville vi använda hennes figurer på vår logga och kontaktade henne för att fråga om det var ok. Hon svarade ja direkt och sa att det var en ära att få ha sina saker i en bokhandel. Sen var hon här både på invigningen och har varit tillbaka vid ett antal olika lördagsevenemang. Det känns jättekul att vi har en sån fin och nära kontakt med henne.

Vad är det bästa med att drivabokhandeln? Vad har fått er att vilja hålla på med det här i snart tio år?
Det är nog framför allt kontakten vi får med våra kunder. Det är många som kommer in och ber om boktips och rekommendationer och det känns alltid så roligt att få hjälpa till och sprida läsglädjen. Vi har väldigt många stamkunder och det är fantastiskt att få följa barnen genom deras uppväxt och få dela med sig av boktips. En del har vi lärt känna så bra vid det här laget att de känns med som vänner än dom kunder.
De personliga rekommendationerna är också vårt starkaste vapen i den stora konkurrens som finns idag, och därför är det viktigt för oss att alla som jobbar här är hängivna läsare och ofta utbildade litteraturvetare. Alla i personalen ska kunna guida kunderna och ge dem den bästa hjälpen.

Vilka böcker är mest populära då? Säljer ni mest nytt eller är det de gamla klassikerna som går bäst?
Bilderböcker är nog det vi säljer allra mest av. Oftast nyutkomna bilderböcker. Men självklart så funkar alltid en klassiker som Astrid Lindgren.

Bokhandel, café, förlag, evenemang… ni har en hel del att stå i...
Ja, och så har vi startat ännu en lite sidoverksamhet som har blivit väldigt populär. Vi anordnar bokreleaser för förlag. Det blir ju oftast på kvällstid och då dukar vi upp med lite vin och tar in en kock som ordnar maten. Många författare tycker nog att det känns extra kul att ha sin bokrelease i en riktig bokhandel. Och det blir ju som något lite extra när gästerna kan kika runt och småhandla lite också. 

Slutligen, berätta om den otroliga gorillan som sitter på bänken utanför butiken. 
Ni menar Sally! Det var en stamkund som kom in och sa att han hade en gorilla på vinden som hans barn hade lekt med och undrade om vi ville ha den. I ärlighetens namn kände vi oss ganska tveksamma till en början, men man vill ju inte vara otacksam så vi sa att han kunde komma ner med den så fick vi kika. Och det är vi såklart väldigt glada för idag. Att ha Sally sittandes där utanför ger oss nog långt med publicitet och uppmärksamhet än vad en annons i tidningen någonsin skulle kunna göra. Vi ser ju hur folk stannar till flera gånger om dagen och tar selfies med henne. 

En gång var det t.o.m. en man som frågade om han fick låna henne och sätta henne bak på sin motorcykel för att kunna ta en bild. Med motorcykelhjälm och allt.