Journalisten och författaren Erik Ponti har lovat sig själv att inte skriva någon mer deckare. Ryggen är slut och därmed också författarlivet. Men nu rör sig pennan, en Mont Blanc han fått av hustrun, som av sig själv över pappret. Ponti har nämligen fått inblick i en mordutredning – en väldigt märklig sådan. Märkligt är det kanske också att han fått ta del av underrättelseavdelningens material. Men Erik råkar känna en hög polischef som är förvånansvärt frivol med hemlighetsstämplar. Hon tycker att han kan göra en true crime to beat them all.

Mysteriet är tämligen dramatisk. En vårvinternatt med nymåne går en ensam gärningsman in i en villa full av tungt beväpnade och stridsberedda kriminella och skjuter ihjäl samtliga inom loppet av några sekunder. Vittnen säger att de hört något ute i mörkret som ”lät som krig” och två barn som smygtittat genom fönstret hävdar att de sett ”en gubbe med käpp, lång rock och slokhatt” sakta gå förbi ute på gatan.

Men sen tar alla spår slut. Det är som om gärningsmannen dykt upp ur ingenstans och sen försvunnit tillbaka in i mörkret igen. Tillvägagångssättet pekar mot en yrkesmördare med bakgrund i något elitförband. Erik Ponti vet bara en man som skulle kunna utföra ett liknande uppdrag …

Carl Hamilton är tillbaka i Sverige och Ponti söker upp sin gamle vän. Snart dras han in i en helt annan sorts operation. I närheten av Hamiltons borgliknande jättehus Stenhamra utsätts en gammal dam som bor ensam i ett kråkslott för nattlig terror.

Snart väcks minnet av det som hände i öknen för länge sedan. När Hamilton fritog den gemensamma vännen Pierre Tanguys kidnappade dotter – och visade upp en sida som Ponti aldrig kunnat glömma.
Vad är det egentligen han har gett sig in i …?