Gravglänta

”Mamma! Får vi cykla upp till skogen?” Åttaårige Robin ser hoppfull ut och bakom honom står de två grannpojkarna, Daniel och Dennis. Lola tvekar. När hon och Robin flyttade hit till Gabeljung för tre år sedan, hem till hennes nya kärlek Tony, tyckte hon att det var så roligt att det bodde två pojkar i ungefär samma ålder i skånelängan intill. Vad var oddsen för det, bland bara fyra hus? Nu önskar hon att det fanns andra lekkamrater än grannpojkarna Bernhardsson. Det är någonting i deras sätt som gör att hon inte litar på dem, men eftersom hon inte vill vara en glädjedödare säger hon motvilligt ja och ser sin son vingla iväg på cykeln uppför grusvägen mot skogen.

När klockan närmar sig middagstid har Robin fortfarande inte kommit tillbaka. Tony är också borta. Lola känner hur oron kryper sig på och hon tar med sig Robins lillebror Filip ut i trädgården för att spana efter dem. Luften är tung av doften från blommande hägg. Då får hon syn på Tony som kommer springande nerför backen. Han berättar att barnen har lekt kurragömma och Robin kommer inte fram fast de har ropat och ropat …

När det börjar skymma kommer poliserna Gunni Hilding och kollegan P A Jörgensson till platsen. För varje steg de närmar sig kärret, sugs skorna fast allt djupare i sumpmarken. Efter en stunds skallgång gör de det hemska fyndet … Pojken hittas livlös på mage i kärret, och han har fått hårda slag mot bakhuvudet.

Gunni är ganska ny som polis men nu sitter hon plötsligt mitt uppe i en mordutredning och hon får ansvaret att förhöra pojkarna Bernhardsson tillsammans med professor Ekenstierna. Vid varje förhör ändras deras berättelse. Minns de inte, eller döljer de något?

Fem år senare, under den heta VM-sommaren 1994, försvinner en pojke från campingen i det idylliska Beddingestrand och Gunni ser genast likheter med Robinfallet. Samtidigt verkar skuggor ur hennes förflutna nu vara tillbaka, och den här gången har de siktet inställt på hennes syster …