En morgon vaknar de och tror att de har hamnat i helvetet. Ett outhärdligt oväsen har invaderat boendet under ledning av det ökända saneringsföretaget Puts och Blank. Det bankas i väggar och golv, tryckluftsborrar brummar högljutt, en slägga far genom väggen mellan Siiris och Irmas rum och lämnar ett stort hål efter sig. Överallt rör sig främmande karlar som inte talar ett ord finska. De boendes ägodelar packas i lårar – och en hel del tycks försvinna. Verksamhetschefen försöker att bagatellisera kaoset och ljuger friskt för att lugna de upprörda känslorna. En inhyrd konsult inkallas för att öka förvirringen.

Ampra och välformulerade Anna-Liisa är nygift med hemmets mest belevade herre, allmänt kallad ambassadören. Denne gentleman kommer på råd. Han råkar vara ägare till en lägenhet som hastigt blivit ledig och som damerna skulle kunna flytta in i. Bostaden ligger i ett av Helsingfors dystrare kvarter men överraskar med överdådig lyx och intressanta detaljer som speglar i taket över sängarna i de många sovrummen. Snart har hela det glada gänget funnit sig tillrätta och en strid ström av inkompetenta hemvårdare kommer vid udda tidpunkter för att vårda dem.

Men mystiska människor ringer på dörren och Anna-Liisas juvelskrin försvinner gång på gång för att återfinnas fullpackat med sedlar. Vad för slags härva har de hamnat i? Tursamt nog har Irma skaffat en iPad som är full med värdefull information om vad som försiggår.

Det är riktigt trivsamt att vistas i dessa gamla damers sällskap. Deras tramsande, munhuggande och överraskande lösningar på livets motgångar är oavbrutet underhållande. Och vad är värkande leder, dåligt minne och krånglande magar mot oförvägenhet och gott humör!