Vattnet mellan Djurgården och Skeppsholmen är spegelblankt denna tidiga söndagsmorgon. Vid bryggan utanför Gröna Lund finns inte skuggan av liv när kanotisten lägger paddeln tvärs över kanoten och låter farkosten glida fritt. Han låter tankarna vandra och kajkar igång igen i höjd med Vasamuseet och strax därpå ser han för första gången andra människor röra sig i staden. Några som joggar, en som ser ut att sova ruset av sig, en annan som trampar på för glatta livet på en alldeles för liten cykel och på Djurgårdsbron ett par som förenas i en innerlig kyss.

Det är något alldeles särskilt att glida in under den välvda gjutjärnsbron. Det är ungefär det kanotisten hinner tänka innan det händer. Plötsligt hör han ett metalliskt knäppande uppifrån bron och i nästa sekund slår någonting till honom i bakhuvudet och en våldsam smärta skär genom skallbenet. Han ser något stort, mörkt pendla fram och tillbaka under bron. En kropp som kommer farande mot honom på nytt och får kanoten att kapsejsa …

Kriminalkommissarie Olivia Woolf tittar på klockan. 08.55. Kanotisten har vid det här laget fått en filt runt sig, men paddeln vägrar han att släppa. ”Jag paddlade som vanligt Djurgården runt från Blockhusudden. Sedan blev jag plötsligt skallad av ett lik. Det var vidrigt.” Kanotisten berättar också att den döde, en ung man, trots att han så tydligt inte levde, ändå talade. Med en grotesk, mekanisk röst …

Under utredningens gång inser Olivia att ännu en gräns i mänsklighetens mörker har passerats. Samtidigt drabbas bestsellerförfattaren Tom Borg av en liknande insikt. Nu måste han göra allt för att frigöra sig från den maktfullkomliga krets som han låtit sitt skrivande styras av. Men priset är skyhögt.

Kommer Tom Borg verkligen att klara av att bryta en storpolitisk utpressning som samtidigt är djupt personlig och når sin kulmen när hans egen dotter kidnappas? Snart står allt på spel …