Cecilia Vasa : Prinsessan som aldrig gav upp
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Gustav Vasas vackraste och vildaste dotter!
Cecilia Vasa var slösaktig och praktälskande, och tyckte kanske lite för mycket om fester och nöjen. Men hon hade också Vasarnas rika begåvning – samt deras häftiga humör …
I sin nya, efterlängtade bok berättar Herman Lindqvist om Gustav Vasas dotter Cecilia. Hon var den vackraste och vildaste av de fem döttrarna. Känd för sin fåfänga och sin nöjeslystnad. Men hon var också intelligent och visste vad hon ville.
Cecilias kamp för familjen och dess ägor förde henne över stora delar av Europa, där hon bland annat förhandlade med påven och kejsaren. Utländska makthavare beskrev henne som ”begåvad med snille och framstående vältalighet”. Hon hade med säkerhet blivit en modig och framgångsrik regent – om hon hade fått ett eget land att regera.
Herman Lindqvist
Herman Lindqvist har skrivit över sextio böcker och han skriver ständigt fler. Det är framför allt historiska verk, men också skönlitteratur, biografier, kåserier m.m. Han föddes i Stockholm 1943, men växte upp i Helsingfors. Han tog studenten, läste statskunskap och började sitt yrkesliv som journalist. Vid 25 års ålder blev han utrikeskorrespondent för Aftonbladet och bevakade sedan under mer än tjugo år krig och katastrofer i alla världsdelar för Aftonbladet, Expressen, SVT och Riksradion. Numera är han bosatt i Warszawa.
Gustav Vasas vackraste och vildaste dotter!
Cecilia Vasa var slösaktig och praktälskande, och tyckte kanske lite för mycket om fester och nöjen. Men hon hade också Vasarnas rika begåvning – samt deras häftiga humör …
I sin nya, efterlängtade bok berättar Herman Lindqvist om Gustav Vasas dotter Cecilia. Hon var den vackraste och vildaste av de fem döttrarna. Känd för sin fåfänga och sin nöjeslystnad. Men hon var också intelligent och visste vad hon ville.
Cecilias kamp för familjen och dess ägor förde henne över stora delar av Europa, där hon bland annat förhandlade med påven och kejsaren. Utländska makthavare beskrev henne som ”begåvad med snille och framstående vältalighet”. Hon hade med säkerhet blivit en modig och framgångsrik regent – om hon hade fått ett eget land att regera.
