Allt jag finner i er ska jag finna i mig
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
En hudlös berättelse! Jag känner så mycket med Anna att jag vill sträcka ut en hand genom text och tid … /Helena
Hyllad roman som påminner om Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander!
”Jag älskar er barn, det är vi tre mot världen”, säger mamma, för att sedan sätta på sig blodrött läppstift och vända uppmärksamheten någon annanstans igen. Och en dag dyker han upp, mannen barnen tvingas kalla ”Pappa”. Mamma vill inte se att det är en sadist hon släppt innanför hemmets väggar …
Annas mamma är vacker. Hon har långt rött hår, vill göra karriär och vara fri. Men hon längtar också efter kärlek och att vara ”en riktig familj”. Den riktig pappan är ute ur bilden för länge sedan. Nu är det bara de tre. Fast oftast bara de två; barnen, Anna och Alexander, hand i hand mot en stor och skrämmande värld.
Ibland får de vara hos mormor och morfar, på gården med sjön och den stora lönnen. Mormor får allt att lysa upp, hon bakar kakor och målar med vattenfärg. Morfar är tyst och trygg och låter Anna följa med ut i ekan och lägga nät. Men även där lurar mörkret. Mormor kan få anfall – och ibland försöker hon ta livet av sig.
Mormor är skeptisk till mammas alla män, och snart får hon rätt i sin oro. En dag kommer mamma hem med en man som barnen tvingas kalla ”Pappa”. Han visar sig vara en sadist som plågar dem så fort hon är borta på någon av sina många jobbresor. Det blir värre och värre, och Anna och Alexander inser att de måste berätta. Men kommer mamma att tro dem ..?
Malin Ekman
MALIN EKMAN är journalist och verksam som USA-korrespondent för Svenska Dagbladet. Allt jag finner i er ska jag finna i mig är hennes skönlitterära debut.
En hudlös berättelse! Jag känner så mycket med Anna att jag vill sträcka ut en hand genom text och tid … /Helena
Hyllad roman som påminner om Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander!
”Jag älskar er barn, det är vi tre mot världen”, säger mamma, för att sedan sätta på sig blodrött läppstift och vända uppmärksamheten någon annanstans igen. Och en dag dyker han upp, mannen barnen tvingas kalla ”Pappa”. Mamma vill inte se att det är en sadist hon släppt innanför hemmets väggar …
Annas mamma är vacker. Hon har långt rött hår, vill göra karriär och vara fri. Men hon längtar också efter kärlek och att vara ”en riktig familj”. Den riktig pappan är ute ur bilden för länge sedan. Nu är det bara de tre. Fast oftast bara de två; barnen, Anna och Alexander, hand i hand mot en stor och skrämmande värld.
Ibland får de vara hos mormor och morfar, på gården med sjön och den stora lönnen. Mormor får allt att lysa upp, hon bakar kakor och målar med vattenfärg. Morfar är tyst och trygg och låter Anna följa med ut i ekan och lägga nät. Men även där lurar mörkret. Mormor kan få anfall – och ibland försöker hon ta livet av sig.
Mormor är skeptisk till mammas alla män, och snart får hon rätt i sin oro. En dag kommer mamma hem med en man som barnen tvingas kalla ”Pappa”. Han visar sig vara en sadist som plågar dem så fort hon är borta på någon av sina många jobbresor. Det blir värre och värre, och Anna och Alexander inser att de måste berätta. Men kommer mamma att tro dem ..?
