Acapulco, Mexico. En av de första kulorna går in genom badrumsfönstret och borrar sig in i kakelväggen. Lydia och hennes åttaåriga son Luca gömmer sig i duschkabinen. Ute i trädgården fortsätter gevärssmattret och skriken, tills det blir otäckt tyst. En mansröst ger order om att söka igenom huset. Lydia formar sin kropp kring Lucas – som om hon kunde skydda honom. När en man skjuter upp badrumsdörren med kolven på sin AK-47:a slutar de nästan andas. De hör honom använda toaletten. Lydia och Luca sitter blickstilla. Inte ens när männen gått och ljuset som faller in genom fönstren visar att dagen blivit kväll rör de sig.

Men glädjen över att vara vid liv är kort. Ute i trädgården ser Lydia sexton lik – nästan alla hon älskar här i världen. Det går inte att ta in. Dessutom finns inte tid. För budskapet är tydligt. Alla i familjen skulle mördas. Lydia och Luca kommer inte leva länge till när Javier får veta att de undkommit.

Första gången Lydia träffade Javier kom han till hennes bokhandel. Deras gemensamma kärlek till litteraturen utvecklades till något mer. Förtroenden, drömmar, vänskap … och från Javiers sida: förälskelse.

Lydia insåg inte att han var en fruktad kartelledare, inte förrän det var för sent …

Från och med nu är Lydia och Luca flyktingar i sitt eget land. På något vis måste de ta sig till friheten i USA. Bort från mannen som blivit Lydias allra värsta mardröm …