Cornwall, tidigt 1800-tal. Isabel hinner knappt ta de två trappstegen ner från droskan förrän alla blickar vänds mot henne. Hon har rest till den här lilla fiskebyn vid världens ände för att börja om. Som nybliven änka och i stort sett utblottad ryms allt hon äger i en koffert. Kan byborna ha hört ryktena om hennes liv, så här långt bort från London?

Men hennes ankomst väcker nyfikenhet av flera skäl. Vissa minns när hon för nitton år sedan flöt i land just här som liten flicka. Utan ursprung, utan namn. Hon har själv kvar tidningsurklippet om händelsen, som ledde till att hon adopterades av den välbärgade familjen Farnworth.

Men nu är det andra tider och Isabel måste reda sig själv bäst hon kan. När hon vaknar den första morgonen i stugan hon hyr vid havet, smattrar ett vårregn mot rutan. Hon har precis lyckats få fyr på elddonet och tänt i spisen, när det knackar på dörren. Där står löjtnant Arthur Sowerby som kommit för att varna henne för smugglare som stryker omkring nattetid. Det är bara det att nästan alla som lever här vid kusten är inblandade i smuggling på ett eller annat sätt, och snart även Isabel själv …

Allt börjar en natt när hon väcks av fotsteg och lågmälda röster från nedervåningen. Hjärtat bultar hårt när hon beväpnad med eldgaffeln står beredd medan tunga steg hörs från trappan. En man som de andra kallar kapten bärs upp till sovloftet och i det svaga lyktskenet ser hon att hans sönderrivna blodiga skjorta blottar ett djupt sår. Eftersom hon inte tänker stå och se på medan någon förblöder i hennes hem, stoppar hon blodflödet med ett av sina nattlinnen medan männen ger sig ut för att hämta en läkare.

Isabel vakar vid hans sida och hör honom mumla något om att hon är havsmannens dotter och att folk sagt att hon skulle flytta hit en dag. Yrar han, eller vet han något om hennes gåtfulla förflutna? Och precis som hon alltid känt sig lockad av havet, känner hon även en stark dragning till honom …