Tre koppar choklad

Han gör inget väsen av sig, tänker Sara i samma stund som hon lyfter blicken från teveskärmen och ser sin man Max sitta på samma plats som alltid, men jag skulle sakna honom om han inte satt där med sin bok, kväll efter kväll. Ändå kan hon inte låta bli att fråga sig: varför är jag gift med den mannen? Hon skäms när hon tänker så, för hur många gånger har hon inte tackat sin lyckliga stjärna för att hon gjorde rätt val den där gången?

I samma stund lyfter Max blicken från boken som handlar om kakao och säger: Du, mamma, vet du vem som ringde mig idag? (Om Max bara visste hur mycket Sara avskyr att han kallar henne mamma. Hon är inte hans mamma, hon är mor till deras två välartade, snart vuxna barn!) Hur länge sedan är det vi träffade Oriol Pairot? Kan det vara sex eller sju år sedan?

Sara vet exakt hur länge sedan det är. Det är nio år sedan. Och nu befinner sig plötsligt Oriol här i Barcelona, staden där de tre omaka vännerna en gång möttes för att lära sig allt om choklad. Oriol som numera flyger till fjärran platser som Canberra, Quatar och Shanghai för att öppna sina exklusiva chokladbutiker. Nu är han här! Och Max har bjudit hem honom på middag – utan att först rådfråga henne. Panikslagen hittar Sara på att hon just den kvällen är inbokad och upptagen sedan flera veckor.

Men ödet är välvilligt. När Oriol gör entré i Max och Saras stora våning ovanpå Saras välskötta chokladbutik har Sara av en slump hittat det perfekta gömstället. En grannkvinna har nämligen bett henne titta till sin våning. Och därifrån har hon perfekt utsikt över terrassen där Max dukar upp middagen hon själv lagat åt dem. Ännu anar hon inte hur den ödesdigra kvällen kommer att sluta. Eller att Max i gryningen kommer att sitta i köket och försöka limma ihop bitarna av en mycket gammal chokladkanna. En kanna som endast rymmer tre koppar choklad, men som samtidigt innehåller åtskilliga, flera hundra år gamla hemligheter …