Hur är det ens möjligt att Linnéa, som aldrig lyckats hålla de mest lättskötta krukväxterna vid liv, plötsligt ska ta hand om främlingars älsklingsväxter över sommaren? Linnéa kan knappt själv tro att det är sant, men hon är desperat. Och luspank. Hon behöver ett nytt jobb efter att det lilla hotellet i Gamla stan där hon jobbat i tjugo år har gått i konkurs. Egentligen är det grannen Ullas idé, kvinnan med den blomstrande och vackra uteplatsen. Ulla ber henne att se efter några pelargoner och snart går ryktet på stan att Linnéa är en utmärkt blomvärd. Problemet är bara att Linnéa trots sitt blomlika namn knappt kan se skillnad på en pelargon och en monstera. Än mindre vet hon hur mycket vatten ett Traderainköpt och sällsynt palettblad värt tusentals kronor vill ha.

Gröna fingrar har hon inte, och hennes grå perserkatt kan vara en riktig marodör i närheten av växter. Men något Linnéa är bra på, efter tjugo år som receptionist på ett litet hotell, är att tänka ut olika hotellpaket och erbjudanden till sina nya kunder. Vad sägs om ett baspaket där vattning och anpassat solljus ingår eller kanske en uppgradering till silverpaket med växtnäring och en halvtimmes samtal var tredje dag, ”eftersom det är bra för fotosyntesen”. Eller kanske guldpaketet?

Till hennes förvåning, och enorma lättnad, börjar bokningarna strömma in och snart är hennes tvårummare fylld av alltifrån träd i krukor till sällsynta sticklingar. Men kommer hon att kunna leva upp till allt hon lovat? När en stickling värd tjugotusen kronor försvinner spårlöst från balkongen, inser hon att hon behöver proffshjälp. Bland spaljéerna på en handelsträdgård dyker en het trädgårdsmästare upp och ställer till det ytterligare för Linnéa som försöker få nån sorts ordning på sitt liv och växthotellet. Och – inte ha ihjäl gästerna ...