Två vänner
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Mästerlige Per Wästbergs NYA efterlängtade roman!
Per Wästberg debuterade redan som 15-åring med novellsamlingen Pojke med såpbubblor (1949). Sedan dess har han skrivit i en mängd olika genrer. Böcker som trots vitt skilda motiv har gemensamma trådar; kärleken – människan – friheten. Nu kommer äntligen en ny roman!
Lättsamt och lekfullt porträtteras här två sinsemellan mycket olika människor, Torsten och Signe. Den ene nog tämligen odräglig, den andra mer intagande. De talar för första gången helt öppet om sina långa liv, för författaren och för läsaren, som agerar lyssnare. Om vad som format dem till dem de är eller tror sig vara – båda till synes banalt odramatiska individer utan större betydelse.
Per Wästberg
Per Wästberg föddes i Stockholm 1933. Bachelor of Arts i Harvard och fil lic i Uppsala 1962. 1953 blev han kulturskribent i Dagens Nyheter och senare chefredaktör 1976-82. Ordförande i internationella PEN 1979-86. Grundare av svenska Amnesty 1963. Vice ordförande i Stockholms skönhetsråd sedan 1984. Ledamot i Svenska Akademien 1997 på stol nr 12. Per Wästberg debuterade som 15-åring med novellsamlingen Pojke med såpbubblor (1949) och hade då skrivit i sex år, bland annat i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Han har skrivit i en mängd genrer. Trots vitt skilda motiv löper gemensamma trådar; kärleken – människan – friheten; eller i politiska termer: människans rättigheter. Hans gestalter söker urskilja de livsavgörande impulserna, tillvarons glödpunkter.
Mästerlige Per Wästbergs NYA efterlängtade roman!
Per Wästberg debuterade redan som 15-åring med novellsamlingen Pojke med såpbubblor (1949). Sedan dess har han skrivit i en mängd olika genrer. Böcker som trots vitt skilda motiv har gemensamma trådar; kärleken – människan – friheten. Nu kommer äntligen en ny roman!
Lättsamt och lekfullt porträtteras här två sinsemellan mycket olika människor, Torsten och Signe. Den ene nog tämligen odräglig, den andra mer intagande. De talar för första gången helt öppet om sina långa liv, för författaren och för läsaren, som agerar lyssnare. Om vad som format dem till dem de är eller tror sig vara – båda till synes banalt odramatiska individer utan större betydelse.