Silvernäs, 1983. Polisintendent Erland Hjort kallas till en avlägsen gård i trakten. Arild Johansson hade ringt till poliskontoret och berättat att han hittat sin dotter Vanja hängandes från en kraftig bjälke uppe på vinden. När Hjort kommer fram sitter Arild med ett glas vodka i en länstol i det dunkla rummet med renskinn på golvet, horn på väggarna och en falnande glöd i eldstaden. Med blanka ögon, orörlig och hopsjunken besvarar han Erlands frågor. Det blir hans uppgift att meddela Arilds andra dotter, Anna Karjala, den sorgliga nyheten om hennes systers tragiska död. I randen av en mörk skog i utkanten av Silvernäs bor Anna Karjala. Det finns något jagat i hennes mörka blick, en oro. Det blir inte sista gången Erland besöker henne. Han kommer att hitta fler anledningar att ta sig tillbaka till Anna Karjalas hus …

Dagen efter är en vacker men kall vårvinterdag. Gunhild Öst pulsar omkring på familjens fäbodvall och gör en makaber upptäckt vid härbret längst bort. Vid stenen utanför gaveln står några gärdsgårdsstörar. På den längsta av dem sitter en avhuggen människohand …

De två otäcka händelserna skakar det sömniga Silvernäs och slår omkull polisintendent Erland Hjorts fredade vardag.

Efter fyndet av den avhuggna handen kommer förstärkning från Stockholm i form av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung. De vill ta reda på om det finns något samband med de kroppsdelar från två olika kvinnor som påträffats i soppåsar i olika delar av Mellansverige. Har de fått en seriemördare på halsen?

Inte långt därefter hittas ett besynnerligt märke inristat i väggen borta vid härbret. Ett tecken, två trekanter som sitter ihop. Vad betyder det? Är det samma person eller personer som placerat ut den avhuggna handen och ristat in tecknet?

Så hittas ytterligare en styckad del av en människa i den gamla folkparken djupt inne i skogen …