Annika och hennes kollega Markus har just köpt varsin glass i lanthandeln på Finnhamn och berättat för några storögda barn att de inte är poliser utan sjöräddare när VHF:en som hänger i Annikas flytväst sprakar till. Det är Nadia. ”Hörni, ni måste komma. Något ligger och flyter i vattnet utanför Husarö, vi är närmast så jag sa att vi åker på det.”
Annika gör sitt bästa för att snabbt tugga i sig glassen som börjat smälta i värmen medan hon skyndar sig nerför backen till betongkajen där båten Rescue Cecilia är förtöjd. Husarö ligger bara ett stenkast norr om Finnhamn. De kommer vara där om några minuter.

Två personer står högst upp på en klippa och vinkar och pekar sedan ner mot vattnet där något brunt och tufsigt flyter. Först ser det ut som tång bland vågorna. Men när de kommer närmare inser Annika förvånat att det är ett gosedjur. En nalle. Medan kollegan Markus fiskar upp den droppande nallen sköljer lättnaden över henne. Men precis när Nadia lägger i backen upptäcker Annika något som blänker till. Hon spanar in mot den klippiga stranden. ”Vänta.” ropar hon. ”Det är något där!”
Nadia kör närmare och bromsar försiktigt in vid ett litet bylte medan både Annika och Markus kastar sig ner på däck för att kika ner i vattnet. Hjärtat tycks hoppa över slag när Annika inser att det är precis så illa som hon befarat. Det är inte en docka som ligger där och flyter. Det är ett litet barn. En bebis …