Glasmannen
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Ny del i hyllade Askerserien! Vad försiggår på den isolerade ön med det gamla stjärnobservatoriet?
Första delen i Anders De la Mottes Askerserie blev nominerad till Svenska Deckarakademins pris för Årets bästa svenska kriminalroman och hyllades av såväl kritiker som läsare. Nu kommer den efterlängtade andra delen om kriminalinspektör Leo Asker! Här dras hon in i ett skrämmande fall med en kropp utan ögon, samtidigt som hennes barndomsvän, Martin Hill, flyttar till ett avskilt gods. På ägorna finns en privat ö med ett övergivet stjärnobservatorium – och mörka hemligheter …
Vintern 2019. Pojkarna i den lilla ekan ror mot ön. Då och då tittar fullmånen fram bakom molnen och förvandlar det svarta vattnet till flytande glas. Efter en stund framträder ön tydligare och de ser observatoriet och hissgalgen avteckna sig ovanför dimbanken som svävar längs strandkanten. Det är svårt att gå i land och överallt finns skyltar där det står: ”Tillträde förbjudet.” Trots det fortsätter de. Mitt på ön löper ett fyra meter högt stängsel som kröns av ett Y-format överhäng av rostig taggtråd. Konstigt nog går det både utåt och inåt. Till synes för att hålla obehöriga ute – men kanske också för att stänga någon inne … På en lika hög stålgrind sitter en skylt med bara ett ord: ”FARA!”. Pojkarna sveper med ficklamporna tills de hittar buskaget som döljer viltrännan under staketet. Det går inte att tveka nu. De ålar sig in i mörkret …
Nutid. ”Hallå Leo, det här är din pappa.” Kriminalinspektör Leonore Asker håller telefonen hårt tryckt mot örat. Ärret på hennes arm kliar våldsamt och pulsen dånar mot trumhinnorna. Rösten hon inte hört på femton år gör henne fortfarande iskall. Och värre blir det när hon förstår varför galningen, som är hennes pappa, hör av sig. En kropp utan ögon har hittats i trakten där hon själv växte upp, i gränslandet mellan Skåne, Blekinge och Småland. Kroppen har legat i myrmark och är välbevarad, men fyndplatsen pekar mot att det är ett femton år gammalt offer. Det visar sig också att det finns kopplingar till Leos förflutna – och hennes far.
Samtidigt får Leos barndomsvän, Martin Hill, ett erbjudande han inte kan tacka nej till. Ända sedan han var barn har han varit fascinerad av Blockön och Stjärngruvan, och alla legender som omger dem. Det är en isolerad plats i mitten av en djup och nästan perfekt cirkelrund sjö, just där Skåne, Blekinge och Småland möts. Nu har han fått en inbjudan av den mytomspunna familjen Irving som äger ön och stjärnobservatoriet. Han ska bo på det ensligt belägna godset och skriva den ljusskygga grundarens biografi. Har han tur så kanske han finner den underjordiska gång som sägs finnas mellan ön och fastlandet.
Men snart upptäcker Martin att trakten bär på mörka hemligheter. Det finns berättelser om mystiska ljussken och kroppar som saknar ögon.
Och medan Leo nystar i virrvarret av trådar i fallet hon egentligen inte får ta sig an, stiger någon upp ur mörkret. Någon som sovit länge och gör sig redo att stilla sin hunger …
Ny del i hyllade Askerserien! Vad försiggår på den isolerade ön med det gamla stjärnobservatoriet?
Första delen i Anders De la Mottes Askerserie blev nominerad till Svenska Deckarakademins pris för Årets bästa svenska kriminalroman och hyllades av såväl kritiker som läsare. Nu kommer den efterlängtade andra delen om kriminalinspektör Leo Asker! Här dras hon in i ett skrämmande fall med en kropp utan ögon, samtidigt som hennes barndomsvän, Martin Hill, flyttar till ett avskilt gods. På ägorna finns en privat ö med ett övergivet stjärnobservatorium – och mörka hemligheter …
Vintern 2019. Pojkarna i den lilla ekan ror mot ön. Då och då tittar fullmånen fram bakom molnen och förvandlar det svarta vattnet till flytande glas. Efter en stund framträder ön tydligare och de ser observatoriet och hissgalgen avteckna sig ovanför dimbanken som svävar längs strandkanten. Det är svårt att gå i land och överallt finns skyltar där det står: ”Tillträde förbjudet.” Trots det fortsätter de. Mitt på ön löper ett fyra meter högt stängsel som kröns av ett Y-format överhäng av rostig taggtråd. Konstigt nog går det både utåt och inåt. Till synes för att hålla obehöriga ute – men kanske också för att stänga någon inne … På en lika hög stålgrind sitter en skylt med bara ett ord: ”FARA!”. Pojkarna sveper med ficklamporna tills de hittar buskaget som döljer viltrännan under staketet. Det går inte att tveka nu. De ålar sig in i mörkret …
Nutid. ”Hallå Leo, det här är din pappa.” Kriminalinspektör Leonore Asker håller telefonen hårt tryckt mot örat. Ärret på hennes arm kliar våldsamt och pulsen dånar mot trumhinnorna. Rösten hon inte hört på femton år gör henne fortfarande iskall. Och värre blir det när hon förstår varför galningen, som är hennes pappa, hör av sig. En kropp utan ögon har hittats i trakten där hon själv växte upp, i gränslandet mellan Skåne, Blekinge och Småland. Kroppen har legat i myrmark och är välbevarad, men fyndplatsen pekar mot att det är ett femton år gammalt offer. Det visar sig också att det finns kopplingar till Leos förflutna – och hennes far.
Samtidigt får Leos barndomsvän, Martin Hill, ett erbjudande han inte kan tacka nej till. Ända sedan han var barn har han varit fascinerad av Blockön och Stjärngruvan, och alla legender som omger dem. Det är en isolerad plats i mitten av en djup och nästan perfekt cirkelrund sjö, just där Skåne, Blekinge och Småland möts. Nu har han fått en inbjudan av den mytomspunna familjen Irving som äger ön och stjärnobservatoriet. Han ska bo på det ensligt belägna godset och skriva den ljusskygga grundarens biografi. Har han tur så kanske han finner den underjordiska gång som sägs finnas mellan ön och fastlandet.
Men snart upptäcker Martin att trakten bär på mörka hemligheter. Det finns berättelser om mystiska ljussken och kroppar som saknar ögon.
Och medan Leo nystar i virrvarret av trådar i fallet hon egentligen inte får ta sig an, stiger någon upp ur mörkret. Någon som sovit länge och gör sig redo att stilla sin hunger …
