Det ringer på dörren. Julia Stark tar sin specialbyggda käpp och går ut i hallen. I spegeln får hon en glimt av sitt ansikte, med det vita ärret som löper över ena halvan. I vissa vinklar och ljus anses hon fortfarande vacker, men ärren finns även på insidan.

Mannen utanför har helt vitt hår, men ser ut att vara i femtioårsåldern. Han presenterar sig som PG Mott, skogspatron och godsägare. Så fort han kommit in och satt sig tar han fram sin mobil och lägger den på bordet framför Julia. ”Titta på den här bilden”, säger han med darr på rösten.

Fotot föreställer en man. Han sitter hopsjunken på ett betonggolv med händerna bundna i knäet. Skjortan har hasat upp över magen och över huvudet har han en jutesäck. Julia lutar sig närmare bilden. Ena sidan av säcken ser ut att vara genomdränkt av blod. Det har runnit över mannens bröst och ner mellan de särade benen. En stor pöl brer ut sig på golvet under honom. ”Vem är han?”, frågar hon, men PG skakar bara på huvudet.

Han berättar att han hittade fotografiet i sin mobil samma morgon. Det är taget med mobilens kamera klockan 23:25 kvällen innan, men han vet inte av vem. PG och hans fru Monika hade en middagsbjudning på godset i Västernorrland, och han drack så mycket alkohol att han har minnesluckor. Nu vill han anlita Julias detektivbyrå för att ta reda på sanningen.

Julia lovar att ta sig an fallet, och snart sitter hon i en bil på väg norrut. Bredvid sitter hennes exman, Sidney Mendelson, som har tagit ledigt från Norrmalmspolisen för att följa med henne till skogarna. Julia sneglar på hans händer på ratten. Randen efter ringen på fingret har för längesedan förvunnit, men minnena bränner som is. Hon vet att hon kommer att behöva hans hjälp med fallet. Kanske kan hon också vinna tillbaka hans kärlek?

Solen är på väg ner bakom skogsranden när de svänger in i en allé som leder fram till en praktfull herrgård. I samma stund som Sidney stänger av motorn öppnas porten och PG kliver ut på stentrappan tillsammans med en rödhårig kvinna i långbyxor och tunn kofta. ”Välkomna till Mannheim”, säger hon och ler. ”Jag heter Monika och är släktens golddigger.”

Efter ett klädbyte sitter alla fyra i en överdådig matsal och äter en trerätters middag. Julia och Sidney får veta att det var sex personer i huset den kväll då fotografiet togs. Värdparet och deras hushållerska Amelie, samt PG:s tre sysslingar. Bröderna André och Björn, som sitter i rullstol, och deras yngre syster Siri som – med Monikas ord – ”är en riktig slampa.".

Någon av dem är skyldig till mord. För det är ingen tvekan om att mannen på fotografiet är död. Frågan är bara vem han är, var hans kropp finns – och vem mördaren är …