Någonstans i England ringer en telefon hos en man som alla trodde var död. På andra sidan luren hörs en stressad och livrädd svensk kvinna.
”Du måste lova mig att du inte kommer hit. Vad jag än berättar för dig.”

”Okej?” säger han, och hör att hon darrar på rösten. Han känner pulsen dunka i tinningarna. Hon låter väldigt märklig, och omedvetet sänker han rösten:
”Tänk nu efter innan du säger något mer. Är det inte bättre att vi pratar öga mot öga, så du slipper säga det på telefon? Eller är det så akut att du verkligen måste säga det nu?”

”Som jag sa, jag vill inte att du kommer hit. Vi bröt kontakten av flera orsaker. Även av privata skäl. Jag gissar att vi båda har gått vidare i livet?”

Det är hans första samtal med sin ex-fru på sex år. Ett dygn senare lämnar han England för att köra mot ett regnigt Göteborg. Han är orolig, greppet runt ratten hårdnar och på den högra handen saknas två fingrar. Det har gått nio år sedan han offrade sitt liv för att rädda sin familj. Hans kropp hittades aldrig. Alla trodde att han dog då. Förutom några få.

Göteborg är hans stad, där har han levt och arbetat, men när han kör upp på den nybyggda Hisingsbron känner han inte igen sig. Han ser på sin stympade högerhand och minns smärtan från tortyren, minns avrättningen.

Han borde egentligen inte vara här. Men han måste. Skuggor från det förflutna har vaknat till liv och en gåtfull ny fiende hotar att krossa honom och allt han trott på. Nu är det dags att ställa allt till rätta. Johan Falk är tillbaka. Och han tänker inte visa någon nåd …