Åkers styckebruk, juni 1959. Det enda kriminalassistent Imberg bär på när han stiger av tåget denna heta sommardag är en dokumentportfölj med papper som han fått av landsfiskalen. Det fjorton månader gamla fallet med den försvunna Vanda Eriksson. ”Ärendet måste avslutas, på något sätt. Vi måste få bort pappren nu. Dom ska arkiveras. Vi har annat att ta itu med efter sommaren. Ta dig en sista titt.” Imberg förstår sig inte riktigt på resonemanget men har ändå bestämt sig för att lyda order. Som han har för vana att göra.

Imberg betraktar stationsbyggnaden, vägg i vägg ligger posten. Där arbetade den tjugotvååriga Vanda som postfröken ända fram till dagen då hon försvann – spårlöst.  Men Imberg siktar in sig på Ica-butiken. Han promenerar genom det folktomma samhället, förbi Pressbyrån, Folkets hus och Konsumvaruhuset och dess kafé innan han stiger in på ICA och ber att få tala med ägaren – en man vars namn finns nämnt i dokumenten.

Sundbyberg, december 1961. Det lackar mot jul. På fredagskvällen spelar Karl-Erik Sandbergs orkester på den populära dansrestaurangen Lorry och tjugoettåriga Ebba Julin har tagit SJ-bussen dit den korta biten från hemmet, iklädd sina finaste kläder.

Klockan är fem minuter över tolv natten mot måndagen när signalen ljuder på kriminalassistent Lars Rydins tjänstetelefon på kriminalstatspolisens högkvarter i Kristineberg i Stockholm. En flicka är försvunnen. Och den polis som ringer från Sundbyberg säger att det är allvarligt. Det blir nog inte mycket ledighet i jul.

Värmdö, september 1965. Det är chauffören på buss nummer tjugo, en kycklinggul Scania-Vabis, som hittar henne av en slump efter ett olycksaligt möte med en lastbil. För att undgå kollision styr han ner i diket. Och där, längre ner i slänten, ligger ett tygbylte med långt mörkt hår upptill. En ung flicka …