17 juni
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
NY stark roman av mästerlige Alex Schulman!
I Alex Schulmans nya efterlängtade roman får vi möta en lärare på fallrepet – samt en familj i ett sommarhus vid en sjö. Pojken i familjen är läraren som liten. Vad var det egentligen som hände honom den 17 juni 1986? Medan hans minnen av barndomen långsamt öppnar upp sig, dras snaran i nutid åt …
Vidar är inte särskilt orolig när han går in på polisstationen för sitt livs första förhör. Han är tillfälligt avstängd från sin lärartjänst efter en våldsam incident på skolan. Nu är han mest tacksam över att saken äntligen ska bli utredd så att han kan återgå till sin tjänst.
Under förhöret återger han dagen då han såg två pojkar slåss i korridoren. Vidar tog tag om den mest aggressive och förde undan honom, och höll kvar greppet tills fler lärare kom. Sedan var det inte mer med det, förrän han kallades in till rektorn som berättade att föräldrarna gjort en polisanmälan.
Poliskvinnan tittar upp från sina anteckningar och frågar om Vidar vill tillägga något. Han funderar på att lägga till en betraktelse över dagens skola, där föräldrar som i stället för att fråga sitt barn varför han slogs anmäler läraren som avbröt slagsmålet, men han hejdar sig.
Då tar poliskvinnan fram ett fotografi. Sjukhuspersonalen har tagit en bild på elevens skador. Blodsutgjutelsen sträcker ut sig längs hela pojkens arm.
Samma kväll sitter Vidar i soffan med sin pappas gamla telefonbok i händerna. Han hittade den av en slump i en bortglömd kartong. Där står numret till familjens gamla sommartorp: 26217. Minnena väller över honom. Under flera år har han inte tänkt på sin barndom, men nu kommer bilderna av familjen i huset vid sjön. Föräldrarna som bråkar. Storasystern som går undan. Och så den lilla pojken som nästan inte syns.
Första gången han ringer är det bara en spontan ingivelse. Det är tyst och susar på linjen, men sedan hörs avlägsna kopplingstoner. Vidar är just på väg att lägga på när någon svarar. ”Ja, hallå?” Pappas röst – han som är död sedan länge.
Det finns ingen förklaring. Vidar ringer flera gånger, vid olika tidpunkter, och får prata med sin mamma och till slut också med sig själv. Det står snart klart att han hela tiden ringer till samma dag. Den 17 juni 1986.
Samtidigt som Vidar börjar överträda flera gränser i brottsutredningen, blir han helt besatt av den där dagen i sin barndom. Vad var det som hände den 17 juni – vad är det han inte minns?
Alex Schulman
Alex Schulman gick från hatad till älskad med debutromanen Skynda att älska och efterföljande Glöm mig som blev Årets bok 2017. Sedan dess har han hyllats av såväl kritiker som läsare. Bränn alla mina brev utkom 2018 och bygger på bevarade dagböcker och brev mellan hans mormor Karin Stolpe och författaren Olof Lagercrantz, som hade en förbjuden och hemlig kärlekshistoria. Boken filmatiserades 2022. Romanen Överlevarna utkom 2020 och nominerades till Svenska Dagbladets litteraturpris. 2022 utkom romanen Malma station.
NY stark roman av mästerlige Alex Schulman!
I Alex Schulmans nya efterlängtade roman får vi möta en lärare på fallrepet – samt en familj i ett sommarhus vid en sjö. Pojken i familjen är läraren som liten. Vad var det egentligen som hände honom den 17 juni 1986? Medan hans minnen av barndomen långsamt öppnar upp sig, dras snaran i nutid åt …
Vidar är inte särskilt orolig när han går in på polisstationen för sitt livs första förhör. Han är tillfälligt avstängd från sin lärartjänst efter en våldsam incident på skolan. Nu är han mest tacksam över att saken äntligen ska bli utredd så att han kan återgå till sin tjänst.
Under förhöret återger han dagen då han såg två pojkar slåss i korridoren. Vidar tog tag om den mest aggressive och förde undan honom, och höll kvar greppet tills fler lärare kom. Sedan var det inte mer med det, förrän han kallades in till rektorn som berättade att föräldrarna gjort en polisanmälan.
Poliskvinnan tittar upp från sina anteckningar och frågar om Vidar vill tillägga något. Han funderar på att lägga till en betraktelse över dagens skola, där föräldrar som i stället för att fråga sitt barn varför han slogs anmäler läraren som avbröt slagsmålet, men han hejdar sig.
Då tar poliskvinnan fram ett fotografi. Sjukhuspersonalen har tagit en bild på elevens skador. Blodsutgjutelsen sträcker ut sig längs hela pojkens arm.
Samma kväll sitter Vidar i soffan med sin pappas gamla telefonbok i händerna. Han hittade den av en slump i en bortglömd kartong. Där står numret till familjens gamla sommartorp: 26217. Minnena väller över honom. Under flera år har han inte tänkt på sin barndom, men nu kommer bilderna av familjen i huset vid sjön. Föräldrarna som bråkar. Storasystern som går undan. Och så den lilla pojken som nästan inte syns.
Första gången han ringer är det bara en spontan ingivelse. Det är tyst och susar på linjen, men sedan hörs avlägsna kopplingstoner. Vidar är just på väg att lägga på när någon svarar. ”Ja, hallå?” Pappas röst – han som är död sedan länge.
Det finns ingen förklaring. Vidar ringer flera gånger, vid olika tidpunkter, och får prata med sin mamma och till slut också med sig själv. Det står snart klart att han hela tiden ringer till samma dag. Den 17 juni 1986.
Samtidigt som Vidar börjar överträda flera gränser i brottsutredningen, blir han helt besatt av den där dagen i sin barndom. Vad var det som hände den 17 juni – vad är det han inte minns?
