Kärlekens idioter

Hon måste se gropen med egna ögon. Ett kastanjeträd kan inte bara försvinna av sig självt. Inte ens här i Bävan, där bävrarna är fler än människorna. Så Simona drar en tröja över nattlinnet och går ut i mörkret. Tassar fram till Gertruds tomt och stannar vid ett par höga buskar. Så snavar hon till och stöter emot något mjukt. Som andas!
Simona brukar inte smyga runt på Gertruds tomt mitt i natten. Gertrud bjuder inte direkt in till kontakt. Hon blev bibliotekarie på den tiden då man jobbade på bibliotek för att man var introvert och älskade litteratur. Nu är hon pensionär och lever ett stilla liv tillsammans med sin själsfrände sedan 70 år tillbaka: kastanjeträdet Alice B Toklas. Som nu verkar ha blivit uppryckt med rötterna av Guds hand eller liknande ...

Simona sneglar på gestalten bredvid sig i mörkret, JP. Vad gör han i Bävan?
Ja, det undrar JP också. Han vet bara att han behövde en förändring. Så han sålde antikvariatet där han levt hela sitt liv, skänkte bort 30 000 böcker och satte sig i bilen tillsammans med sin katt Martha Gellhorn för att köra mot Bävan.

Nu står de stilla bredvid varandra och stirrar ner i gropen. 
”Har du hört om boken?”, viskar JP. ”Den försvunna ...”
Det har inte Simona. Så JP berättar historien för henne – om passionen i Bokslottet. Det som står bland ekarna i Bävan som en bleknad och sliten rosa bakelse.

Och något sätts i rullning den där natten. Snart kommer nycklar till gömda portar hittas, 
30 000 böcker göra sig påminda och hjärtan börja slå så högt att marken i Bävan skakar …