Sveasagorna

Kiruna, vintern 1909. Familjen Kempe med de tioåriga tvillingarna Lovisa och Artur har till slut bestämt sig. De ska lämna Sverige. Snön har legat kvar ända fram till midsommar, skörden har frusit och familjen har tvingats sälja hästen och kon. Storstrejken i gruvan blir spiken i kistan för ekonomin. Far Sixten minns med fasa svältåren i sin ungdom då hans två systrar svalt ihjäl.

Under ett strejkmöte har broschyrer delats ut där brasilianska staten lovar jordbrukare femtio hektar bördig jord, evig sommar och frihet. Allt illustreras med bilder på bananklasar, apelsiner och vindruvor. Dit ska de nu – till paradiset.

Familjerna från Kiruna fyller en hel tågvagn när de lämnar stationen. Båtresan från Portugal till Sydamerika blir tuff med sjukdomar, sjösjuka, löss, ohyra och knappt någon mat. 120 svenskar kliver ombord, men bara 85 av dem når Brasilien.

Väl framme väntar en regnskog utan nåd. Skadedjur, parasiter och sjukdomar härjar och det är ont om mat. Men familjen Kempe kämpar på och blir kvar i Sydamerika i flera generationer. Tvillingarna växer upp till Luisa och Arturo och bildar så småningom sina egna familjer. 

Argentina, 1975. I djungeln på andra sidan Uruguayfloden har svenska pionjärer grundat svenskbyn Villa Svea som nu växt till en stad. Hit flyr Luisas barnbarn Graciela med sin lille son Rodolfo. Rodolfos pappa, som är journalist, har fängslats och nu måste familjen än en gång fly. Den här gången för att undkomma paramilitära gruppers utrensning av oliktänkande i Buenos Aires. Men så tar juntan över och plötsligt finns angivarna överallt. Och än en gång måste svenskättlingarna kämpa för sin överlevnad ...