Längtan hem

Grevskapet Mayo, hösten 2013. När falkeneraren Connor O´Dwyer vaknar i gryningen känner han att han behöver komma ut och komma igång. Därför visslar han på sin falk, Roibeard, och med honom som enda sällskap beger han sig in i skogen, in i dimman, in i tystnaden.

Han tänker att han ska promenera till Ashford Castle och låta falken flyga fritt över ängarna. Och om någon av slottets mer morgonpigga hotellgäster råkar få syn på Roibeard är det utmärkt reklam för falkeneringsskolan och dess turistverksamhet. Detta är Connors plan, men sedan händer någonting. En kraft börjar sjuda. Han vet inte hur lång tid som förflyter, men snart har dimman skingrats och han är lämnad ensam, flämtande, på knä på den fuktiga marken tills falken sveper förbi och slår sig ner på en gren.

Plötsligt bryts tystnaden av dånande hovar. Det är hans släkting Iona och hans vän Boyle som rider den stora grå hingsten och Fin, stallchefen, som dundrar fram strax efter dem på en svartglänsande häst. Med ens känner Connor att han är tillbaka i verkligheten och dessutom hur hungrig han är. Nu ska det bli gott med frukost, hinner han tänka innan Meara Quinn kommer gående mot honom med långa kliv, iklädd flanellpyjamasbyxor och en gammal jacka och med det långa håret rufsigt av vinden.
Meara och Connor har känt varandra hela livet. Hon är hans syster Brannas bästa vän.

Det verkar dock som om morgonens dramatiska händelse har fått honom att se på Meara med nya ögon. Hon är vacker och ståtlig som en gudinna. Ska hon bli den första kvinnan han släpper in i sitt hjärta? Så dyker ett nytt hot upp från det förflutna. Kommer han lyckas beskydda allt och alla han älskar?