Må evigheten förlåta

Hällefors, 1945. Tom förstår att det är riskfyllt, men han har lovat sin bästa vän att följa med ner i en gammal övergiven silvergruva. De är bara sjutton år gamla men redan märkta av hårt slit. Tänk om de kunde hitta en skatt, nu när freden är inom räckhåll. Ändå har Tom svårt att fokusera. Han tänker bara på Ester. Hon är så vacker, och lite sorgsen, och bor hos sin mormor Rakel vid Ormtjärnen. Mer vet han inte om henne, men han har ändå bett henne gifta sig med honom. Sist de sågs på dansbanan gav hon sig åt honom på ett undangömt ställe i skogen. Men när han berättar om sin förälskelse och frieriet för sin vän kommer svaret som ett piskrapp: ”Håll dig borta från henne!”

Örebro, nutid. Kriminalinspektör Kristoffer Bark tar den rangliga trappan upp till Tornrummet. Senast i morse tänkte han på sin dotter Vera, som försvann för fem år sedan. Sorgen har aldrig gått över, men numera kan han sköta sitt jobb. Han ansvarar för en udda liten grupp som utreder gamla olösta brott. Men just idag har han kallats till chefen för en mordutredning. En bärplockerska har hittat ett dött spädbarn i en mosse i Hällefors. Bark känner sig illa berörd, men får också veta att mossen konserverar lik, så det kan lika gärna vara ett gammalt offer. Klänningen och halsbandet den lilla bär tyder på det.

Samtidigt har kvinnan Bark älskar, hans tidigare psykolog Mia Berger, råkat ut för något mycket obehagligt. Mannen som misshandlat och terroriserat henne i flera år ska sitta i fängelse, ändå har hon nyligen sett honom på fri fot. Hur är det möjligt? För att tänka på något annat erbjuder hon sig att hjälpa till med fallet som Bark utreder – och känslorna mellan dem fördjupas …