Kvinnokungen
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Christinas resa mot makten – och hennes kamp för frihet.
”Det var en ren slump att jag snöade in på en av Europas mest intressanta historiska personer, drottning Christina. Jag hälsade på en av mina söner i Göteborg, men behövde något att göra medan han var på föreläsning, så jag plankade in på en konferens som hölls av Genushistorikerna. Och träffade på Christina och franske ambassadören Chanut och trettioåriga kriget, och bestämde mig för att skriva en bok. Men eftersom jag är romanförfattare och inte historiker fick det bli en roman …”
Ja, så gick det till när Kristina Sjögren fick idén till romanen Kvinnokungen. Vilken himla tur att hon smet in på den där föreläsningen, för det blev till slut en fantastiskt bra roman.
Det är inte bara Christinas liv från flicka till kvinna som skildras här – romanen börjar 1636 när Christina är nio år och slutar 1654, när hon som tjugoåttaåring klädd i manskläder under stort hemlighetsmakeri beger sig till Rom. Nej, det är hela epoken som skildras så enastående levande, så påtagligt att man nästan kan ta på den.
Myterna om landets första kvinnliga regent i modern tid växer i århundraden, men hur såg hon egentligen på sig själv? I denna myllrande roman följer vi på mycket nära håll Christinas resa mot makten – och hennes kamp för frihet.
Men inte nog med det - det är också en enastående fin Stockholmsskildring! Här följer ett smakprov – en poetisk skildring av nyårsnatten 1636:
”Utanför börjar vinterns snö äntligen att falla. Stora luddiga tussar dalar ljudlöst från himlen och täcker Tre kronors många tak, täcker borggården, täcker vakternas hattar och axlar, täcker de båda stenlejonen på varsin sida om den stora ingången, sjunker i vallgraven. Täcker Stadsholmen med sina gränder och träkåkar, med sina nya raka gator där stenhusen växer upp.
Täcker kringströvande hundar, magra horor, sovande tiggare, sopor och träck. Täcker hästarna som tåligt väntar tillsammans med sina dystra, brännvinsdoftande kuskar med vaxade mustascher. Täcker stall och bodar där kor, grisar och får är instängda för vintern.
Täcker malmarnas kala berg med kvarnar, tobaksodlingar, glasbruk och de fattigas kåkar. Täcker huvud och axlar på fyllbultarna som raglar ut från Rådhuskällaren vid Stortorget, Värdshuset Solen på Benickebrinken och Fimmelstången på Kindstugatan. Täcker Skeppsholmen med sina varvsbyggnader och förtöjda skepp. Täcker den plankomgärdade Kungliga Trädgården med sina kala bärbuskar och fruktträd, sina köksträdgårdar och slumrande bikupor.
Täcker Ladugårdslandet som ligger öde utan betande boskap. Täcker Kungliga Djurgården med dess hjortar, renar, rådjur, älgar och vargar. Täcker Gråmunkeholmen med sina halvfärdiga palatsbyggen. Suger upp slamret av trähjul, träskoklapper, hästhovar och skrålanden. Låter sina vita flingor sjunka i Saltsjön. Bäddar in den lilla staden Stockholm i Europas norra utkant i ett poröst vitt täcke, som om en ängel svept sina vingar kring den …”
Läs mer
Christinas resa mot makten – och hennes kamp för frihet.
”Det var en ren slump att jag snöade in på en av Europas mest intressanta historiska personer, drottning Christina. Jag hälsade på en av mina söner i Göteborg, men behövde något att göra medan han var på föreläsning, så jag plankade in på en konferens som hölls av Genushistorikerna. Och träffade på Christina och franske ambassadören Chanut och trettioåriga kriget, och bestämde mig för att skriva en bok. Men eftersom jag är romanförfattare och inte historiker fick det bli en roman …”
Ja, så gick det till när Kristina Sjögren fick idén till romanen Kvinnokungen. Vilken himla tur att hon smet in på den där föreläsningen, för det blev till slut en fantastiskt bra roman.
Det är inte bara Christinas liv från flicka till kvinna som skildras här – romanen börjar 1636 när Christina är nio år och slutar 1654, när hon som tjugoåttaåring klädd i manskläder under stort hemlighetsmakeri beger sig till Rom. Nej, det är hela epoken som skildras så enastående levande, så påtagligt att man nästan kan ta på den.
Myterna om landets första kvinnliga regent i modern tid växer i århundraden, men hur såg hon egentligen på sig själv? I denna myllrande roman följer vi på mycket nära håll Christinas resa mot makten – och hennes kamp för frihet.
Men inte nog med det - det är också en enastående fin Stockholmsskildring! Här följer ett smakprov – en poetisk skildring av nyårsnatten 1636:
”Utanför börjar vinterns snö äntligen att falla. Stora luddiga tussar dalar ljudlöst från himlen och täcker Tre kronors många tak, täcker borggården, täcker vakternas hattar och axlar, täcker de båda stenlejonen på varsin sida om den stora ingången, sjunker i vallgraven. Täcker Stadsholmen med sina gränder och träkåkar, med sina nya raka gator där stenhusen växer upp.
Täcker kringströvande hundar, magra horor, sovande tiggare, sopor och träck. Täcker hästarna som tåligt väntar tillsammans med sina dystra, brännvinsdoftande kuskar med vaxade mustascher. Täcker stall och bodar där kor, grisar och får är instängda för vintern.
Täcker malmarnas kala berg med kvarnar, tobaksodlingar, glasbruk och de fattigas kåkar. Täcker huvud och axlar på fyllbultarna som raglar ut från Rådhuskällaren vid Stortorget, Värdshuset Solen på Benickebrinken och Fimmelstången på Kindstugatan. Täcker Skeppsholmen med sina varvsbyggnader och förtöjda skepp. Täcker den plankomgärdade Kungliga Trädgården med sina kala bärbuskar och fruktträd, sina köksträdgårdar och slumrande bikupor.
Täcker Ladugårdslandet som ligger öde utan betande boskap. Täcker Kungliga Djurgården med dess hjortar, renar, rådjur, älgar och vargar. Täcker Gråmunkeholmen med sina halvfärdiga palatsbyggen. Suger upp slamret av trähjul, träskoklapper, hästhovar och skrålanden. Låter sina vita flingor sjunka i Saltsjön. Bäddar in den lilla staden Stockholm i Europas norra utkant i ett poröst vitt täcke, som om en ängel svept sina vingar kring den …”
Läs mer